Mohamad Hassan: Jag välkomnar en debatt om hjärndopning

2019-06-17

Hjärndopning bland studenter möter social acceptans, men kortsiktigt tänkande för att klara en svår tenta kan lätt leda till krossade drömmar. Nu måste forskning, socialtjänst och vård mötas för att hantera problemet, skriver Mohamad Hassan (L), kommunalråd i Uppsala, som 1 juli deltar i U-FOLDs Almedalseminarium Hjärndopning – drogframkallad kreativitet?

Mohamad Hassan, kommunalråd (L), Uppsala kommun

Vi måste arbeta mer proaktivt för att motverka den sociala acceptansen som råder kring hjärndopning bland studenter. Viljan att pröva hjärndopningspreparat kan motverkas genom bättre drogpreventivt arbete och samarbete mellan högskolor, socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård. Det råder idag felaktiga uppfattningar om att dessa preparat är ofarliga, därför måste våra samhällsfunktioner vara tydligare med att ge information till studenter om de negativa påföljder som kommer av ett (miss)bruk och vilken hjälp som finns att få.

Kunskapen om omfattningen av hjärndopning behöver öka. För sex år sedan gjorde SVT en enkät där de fick svar från cirka 3 200 jurist- och läkarstudenter i Stockholm och Göteborg om de brukade narkotikaklassade läkemedel i sina studier. Ett 70-tal studenter bekräftade användning. Mörkertalet är förmodligen stort. I en studie av tyska studenter fann forskarna att en av tio studenter skulle testa om de fick chansen att göra det. Acceptansen är större än vad man tror, och detta beror antagligen på att hjärndoping ses som en mer harmlös typ av droganvändning.

Hälften av alla amerikanska studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får regelbundet frågor från vänner att ge bort eller att sälja sitt receptbelagda läkemedel. Detta sker i högre utsträckning än för studenter som tar andra typer av läkemedel mot exempelvis smärta eller sömnproblem. Det anses helt enkelt mer okej att be sin kompis som behandlas för koncentrationssvårigheter om att dela med sig av sina läkemedel. Samtidigt har man i USA i allt större utsträckning ökat den sociala acceptansen av hallucinogener och psykedeliska preparat genom legalisering. Det finns tendenser att de som använder rekreativa droger är mer belägna att hjärndopa sig.

Studenter måste bli mer medvetna om de allvarliga risker de utsätter sig för när de, utan medicinska skäl, brukar narkotikaklassade centralstimulerande medel. Ett kortsiktigt tänkande i strävan efter bättre betyg eller att klara en svår tenta, kan leda till att man fastnar i ett liv av beroende. Framtidsplaner om drömjobbet eller ett steg upp på karriärstegen går i kras endast för att man i stunden inte såg faran i att, som frisk individ, kemiskt laborera med sin egen hjärna. Som samhällsaktörer måste vi agera och ta den här trenden på allvar. Att diskutera frågorna och våga ifrågasätta prestationsideal och börja tidigt, redan i grundskolan, med information och förebyggande insatser är viktiga första steg. Såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården, studenthälsan och forskningen behöver ha mer ingående samarbete för de individer som söker hjälp. Vi kan inte vara likgiltiga när vi vet att det finns ett problem som drabbar många individer i vårt samhälle.

En debatt om hjärndopning är därför välkommen. Det sätter press på alla inblandade aktörer att växla upp samarbetet för att komma tillrätta med problemen som hjärndopning åstadkommer.

Mohamad Hassan (L)
Kommunalråd, Uppsala kommun
mohamad.hassan@uppsala.se


Mer information  Hjärndopning – drogframkallad kreativitet?
Läs även  U-FOLD i Almedalen 2019
Läs även  U-FOLD är redo för Almedalsveckan 2019


Uppgifter i texten är hämtade ur följande källor

Läs fler nyheter